Cancer i bukspottkörteln livslängd

Bukspottkörtelcancer är en av de farligaste cancerformerna som finns. Cancer i bukspottkörteln livslängd bestäms ofta av när sjukdomen upptäcks - och tyvärr är det oftast för sent. I Sverige överlever endast omkring 6 procent av patienterna mer än fem år efter diagnos. Sjukdomen sprider sig snabbt, och symtom kommer ofta när cancern redan har utvecklats långt. Den här artikeln svarar på praktiska frågor om prognos och vad du kan göra.
Varför bukspottkörtelcancer är så farligt
Bukspottkörteln producerar matsmältningsenzymer och insulin När cancer utvecklas där sprider den sig aggressivt innan patienten märker något överhuvudtaget Symtom som gulsot, buksmärta och viktnedgång uppstår när sjukdomen redan har spridit sig långt (ofta är det då för sent) Bara 10 till 25 procent av patienterna kan opereras när de upptäcks Det här gör sjukdomen mycket dödlig jämfört med andra cancerformer, helt enkelt.
Hur lång livslängd kan man förvänta sig
Medianöverlevnaden vid avancerad cancer är omkring 6 till 12 månader. Om cancern upptäcks tidigt och patienten opereras kan 20 till 30 procent leva längre än fem år. Stadium betyder väldigt mycket för prognosen. Många andra cancerformer har betydligt högre överlevnadstal. En personlig bedömning från läkaren är viktig eftersom varje patient är väldigt unik.
Vad ökar chanserna att överleva längre
Tidig upptäckt är avgörande (nästan det viktigaste). En Whipple-operation kombinerad med kemoterapi ger bäst resultat för patienter som kan opereras. Du bör sluta röka, hålla en normalvikt och motionera regelbundet. Att äta mat med mycket fiber hjälper verkligen. Riskgrupper som är över 65 år, rökare eller har diabetes bör söka läkarvård vid ihållande symtom som outförklarlig smärta eller oväntat viktnedgång.
Framtidsutsikterna och var du får stöd
Forskningen går framåt, men ofta långsamt. Nya behandlingar som immunterapi och målinriktad terapi testas nu. Palliativ vård tidigt under sjukdomen hjälper till att minska besvären och förbättra livskvaliteten. Cancerfonden och andra organisationer erbjuder stödgrupper och information för patienter och anhöriga. Kontakta din läkare om du har symtom eller frågor om risker.

